Tre drycker på Madeira är genuint lokala och finns i praktiken ingen annanstans: Nikita, som är öl, glass och vitt vin i samma glas, passionsfruktsläsken Brisa Maracujá, och ölet Coral. Ingen av dem är turistpåhitt, och alla tre är billiga.
Poncha och madeiravin får all uppmärksamhet, och det finns skäl till det. Men de tre nedan är vad folk på ön faktiskt dricker en vanlig eftermiddag, och den ena av dem kommer du inte åt utomlands.
Nikita — vad det är
En Nikita är en kall, krämig blandning av glass, ananas och alkohol som serveras i glas och dricks med sked eller sugrör. Grundreceptet enligt regionens gängse beskrivning är öl, ananasglass och vitt vin, mixat tills det blir tjockt. Bar för bar varierar det: någon använder bara öl, någon bara vin, någon byter glassmak och någon lägger i färska ananasbitar. Det finns ingen skyddad ursprungsbeteckning och ingen som bestämmer.
Smaken är söt, syrlig och kall, och den ligger närmare en milkshake än en drink. Det är också hela fällan. Den innehåller både öl och vin, den går ner på fem minuter, och den känns inte som alkohol förrän den gör det. Beställer du din andra Nikita i solen ska du veta vad du gör.
Beställ en och dela. Portionerna är rejäla och drycken är söt — de flesta som beställer en var lämnar halva kvar. Ett glas till två personer, tidigt på eftermiddagen, är hur ön själv gör det.
Var den kommer ifrån
Nikita uppstod i Câmara de Lobos, och enligt kommunens egen dokumentation skapades den 1986 på baren Farol Verde vid Largo do Poço, av ett gäng vänner. Namnet är taget från Elton Johns låt Nikita, som gick på radion året innan.
Fyrtio år senare är den fortfarande starkast förknippad med fiskebyn, och det är där du får den som mest självklart — se restauranger i Câmara de Lobos. Men den serveras i hela regionen numera, både på Madeira och på Porto Santo, och stavningen växlar: du ser både Nikita och Niquita på skyltar, och båda är rätt.
Brisa Maracujá
Brisa är öns läskvarumärke, och maracujá — passionsfrukt — är den variant som gjort det känt. Tillverkaren Empresa de Cervejas da Madeira anger att drycken skapades 1970 och att den var världens första läsk baserad på ren passionsfruktjuice. Innehållet är enligt företagets egen deklaration nio procent passionsfruktjuice, utan färgämnen.
Det praktiska du behöver veta: fruktköttet sjunker till botten i flaskan. Skaka innan du öppnar, annars får du sockervatten först och all smak sist. Väl blandad blir den grumligt gyllene och smakar betydligt mer frukt än en vanlig läsk gör.
Det finns fler smaker under samma namn — apelsin, ananas, äpple — och företaget gör dessutom Laranjada, som är öns äldre apelsindricka och har sina egna anhängare. Vill du ha frukten i stället för läsken står den genomgången under frukten på Madeira.
Coral — det lokala ölet
Coral är vad du får om du säger "en öl, tack" var som helst på ön. Bakom det står Empresa de Cervejas da Madeira, som beskriver sig som regionens största dryckesproducent och distributör och uppger att den når i stort sett samtliga utskänkningsställen i regionen. I praktiken betyder det att alternativen är få: du dricker Coral, eller så dricker du något importerat till högre pris.
Grundölet är en ljus lager. Utöver den finns bland annat en stout under samma varumärke och en alkoholfri variant, samt lagern Zarco från samma bryggeri. Bryggeriets historia går tillbaka till 1800-talet och det brukar räknas som Portugals första industriella ölproduktion — men det är historia, inte en smakuppgift.
Beställ uma Coral och du får en liten. Standardglaset på ön är litet — runt tjugo centiliter — och det är avsiktligt: ölet ska hinna drickas medan det är kallt. Vill du ha en större säger du det, eller så beställer du helt enkelt två gånger. På restaurang ligger priset lågt i europeisk jämförelse, se vad det kostar att äta ute på Madeira.
Vad du dricker när
Det finns en ordning som är värd att känna till, även om ingen kommer att rätta dig. Poncha dricks före maten, inte till den — den är stark och gjord som aperitif. Madeiravin dricks före eller efter måltiden: torr Sercial som aperitif, söt Malvasia till efterrätten. Coral dricks till maten. Nikita dricks på eftermiddagen, i solen, utan mat. Och Brisa dricks när som helst, av alla, i alla åldrar.
Priserna på samtliga är låga jämfört med hemma. En läsk eller en liten öl på en vanlig bar kostar en bråkdel av vad motsvarande kostar i Sverige, och du betalar mer för läget än för drycken — mer om den avvägningen under matpriser på Madeira.
Vanliga frågor
Är Nikita alkoholfri?
Nej. Grundreceptet innehåller både öl och vitt vin, och att den smakar glass ändrar inte det. Vill du ha en alkoholfri variant måste du fråga uttryckligen — vissa barer gör den på bara glass och ananas, men det är inte standard och du kan inte förutsätta det. Beställ aldrig en till ett barn utan att ha frågat först — mer om vad som är värt att tänka på under Madeira med barn.
Var får jag den bästa Nikitan?
Câmara de Lobos är dit alla pekar, eftersom drycken uppstod där och eftersom barerna runt hamnen gör den varje dag hela året. Vi rangordnar inga enskilda barer — receptet varierar mellan dem och smaken är personlig. Gå längs hamnkanten och titta på vad folk faktiskt dricker.
Kan man köpa Brisa och Coral i affären?
Ja, i alla mataffärer och på de flesta bensinstationer, i flaska och burk och i flerpack. Det är också det billigaste sättet att prova sig igenom sortimentet. Vill du ta med hem: Brisa är tung men tål resan, medan glasflaskorna behöver packas väl.
Finns det något att dricka som är starkare och lokalt?
Ja — aguardente de cana, sockerrörsbrännvinet som poncha görs på. Det tillverkas fortfarande i regionen, bland annat på ångdrivna bruk i Porto da Cruz, och säljs både rakt och i ponchafärdiga blandningar. Vad som annars är värt att prova står under madeirisk mat, och var du provar vinet under vinprovning på Madeira.