Berg och natur

Desertas och Selvagens

Obebodda naturreservat med munksäl — och hur man tar sig dit.

Foto: Walter Huwels · CC BY-SA 3.0 · Wikimedia Commons · nedskalad

Madeira är inte en ö utan en ögrupp, och två av delarna har aldrig haft någon bofast befolkning. Desertas ligger omkring 25 kilometer sydost om öns östspets och syns från Funchal en klar dag. Selvagens ligger 280 kilometer söderut, närmare Kanarieöarna än Madeira, och dit kommer i praktiken bara forskare.

Båda är naturreservat med tillståndsplikt. Det betyder inte att de är omöjliga att besöka — men det betyder att du inte bara kan hyra en båt och åka dit.

Desertas — tre öar och fyrtio sälar

Desertas består av tre delar på en 22 kilometer lång rad: Ilhéu Chão i norr, Deserta Grande i mitten och Bugio i söder. Tillsammans är de drygt fjorton kvadratkilometer. Deserta Grande reser sig 442 meter ur havet och ser från Madeira ut som en kal, brun rygg — namnet betyder just öde.

Ögruppen blev naturreservat 1990, och skälet var en enda art. Munksälen i Medelhavet, Monachus monachus, är ett av världens mest hotade sälslag, och kolonin här var nere i åtta kända individer 1998. I dag räknar man med omkring fyrtio. Det är fortfarande en liten population, men kurvan pekar åt rätt håll, och det är den framgången hela reservatet vilar på.

Öarna har också fågelliv av europeisk betydelse — bland annat stormfåglar som häckar i sluttningarna — och en märklig återupprättelse i det lilla: två endemiska landsnäckor som ansågs utdöda i över hundra år återfanns i små bestånd, föddes upp i fångenskap och har sedan dess satts ut i tusental på Bugio. Det är den sortens arbete som pågår därute när ingen tittar.

Selvagens — Portugals äldsta naturreservat

Selvagens är två små öar och några skär, sammanlagt knappt tre kvadratkilometer, mitt ute i Atlanten mellan Madeira och Kanarieöarna. De blev naturreservat redan 1971, vilket gör dem till Portugals äldsta, och de har vaktpersonal permanent stationerad på Selvagem Grande.

Anledningen är fåglarna. Här finns världens största kända häckningskoloni av gulnäbbad lira, och över åttio tusen par av vitkindad stormsvala. Att komma hit under häckningen är enligt alla som gjort det en ljudupplevelse först och en syn sedan. Vad du kan se av samma fåglar från land går vi igenom under fågelskådning på Madeira.

Öarna är också föremål för en gammal folkrättslig tvist. Spanien har ifrågasatt om Selvagens ska räknas som öar eller som klippor, vilket avgör hur stor ekonomisk zon de ger. Portugal förvaltar dem, och de hör administrativt till Funchal kommun.

Hur du tar dig till Desertas

Från Funchals hamn går båtturer under sommarhalvåret. Överfarten tar flera timmar tur och retur, och en dagstur innebär att du är på sjön större delen av dagen. De flesta turer går fram till öarna, ankrar i lä och erbjuder bad eller snorkling — de går inte i land.

Ilandstigning kräver tillstånd från IFCN, och långt ifrån alla turer har det. Vill du faktiskt sätta foten på Deserta Grande måste du fråga rakt ut innan du bokar, och få ett tydligt svar. Kontrollera vad som gäller hos IFCN, som förvaltar reservatet. Delar av ögruppen är helt stängda för besök.

Sjön mellan Madeira och Desertas kan gå hög även när det ser stilla ut i hamnen, och turer ställs in. Är du känslig för sjösjuka ska du ta det på allvar — det här är öppet vatten, inte en kustpromenad. Praktiska förhållanden på båtturer finns under båtturer och katamaran.

Selvagens går knappt att besöka

Det finns ingen reguljär trafik dit, ingen hamn och inget boende. De som kommer hit är forskare, vaktpersonal och enstaka segelbåtar som fått tillstånd i förväg och ankrar utanför. Avståndet på 280 kilometer gör det till en flerdagsresa i öppen Atlant.

Det ärliga svaret på frågan om hur du kommer till Selvagens är därför: sannolikt inte alls. Har du egen köl och tid kan du ansöka — förutsättningarna beskrivs under segling och båtcharter — men för nittionio av hundra läsare är öarna något man vet finns, inte något man besöker.

Varför reglerna ser ut som de gör

Reservaten är inte skyltfönster utan skyddsområden med en konkret uppgift. Munksälen är känslig för störning vid födsel och digivning, och en flock badande dagsturister vid fel grotta kan göra reell skada. Fågelkolonierna är ännu ömtåligare, och råttor och katter som följt med människan har historiskt gjort mer skada på Atlantöarnas fågelliv än all jakt tillsammans.

Det är därför tillstånden är få, zonerna är stängda och vaktpersonalen bor därute året om. Hur systemet ser ut i sin helhet, från laurissilva-världsarvet till marinreservatet i Garajau, står under naturreservaten på Madeira. Vad du själv kan göra åt saken finns under resa hållbart på Madeira.

Vanliga frågor

Kan man se munksäl på en dagstur till Desertas?

Ibland, men räkna inte med det. Fyrtio djur på fjorton kvadratkilometer öar och omgivande hav är glest, och de håller sig gärna i grottor och i vatten där båtar inte får gå. Operatörer som lovar sälgaranti lovar mer än de kan hålla. Val och delfiner är däremot en långt säkrare syn — se val- och delfinsafari.

Syns Desertas från Madeira?

Ja, tydligt. En klar dag ser du dem från Funchals strandpromenad, från Garajau och särskilt bra från Ponta de São Lourenço i öster, som är den punkt på Madeira som ligger närmast. Hur ögruppen hänger ihop geografiskt står under Madeiras geografi.

Bor det någon på öarna?

Ingen bofast befolkning, men inte heller helt öde. På både Deserta Grande och Selvagem Grande finns vaktpersonal och forskare som bor där i perioder. Försök att kolonisera Desertas har gjorts genom historien och misslyckats — det finns för lite vatten och för dålig jord.

Får man fiska eller dyka vid Desertas?

Bara inom de ramar reservatet sätter, och de är snäva. Zoner är helt stängda, och vissa arter är fredade i hela regionen — havsabborren mero får sedan augusti 2022 varken fångas, landas eller säljas någonstans i regionen. Vill du dyka i skyddat vatten är Garajau det tillgängliga alternativet.