Det finns riktig bihonung på Madeira, men den är svår att hitta, den är dyr, och den drunknar i en produkt som heter nästan likadant. Nio av tio gånger någon säger "honung från Madeira" menar de mel de cana — sockerrörssirap, utan ett bi inblandat.
Den här artikeln reder ut skillnaden, går igenom vad öns bin faktiskt har att hämta, och är ärlig om vad vi inte har kunnat belägga. Det senare är en del av svaret.
Två helt olika produkter med nästan samma namn
Mel betyder honung på portugisiska. Mel de cana betyder ordagrant "rörhonung" och är sockerrörssaft som kokats ner till sirap. Mel de abelha — "bihonung" — är det du menar när du säger honung på svenska.
Att portugisiskan över huvud taget behöver precisera med de abelha säger allt om hur invand rörsirapen är här. På Madeira är det sockerröret som är standardbetydelsen och biprodukten som behöver förtydligas.
EU tvingade fram förtydligandet. I slutet av 1900-talet reserverade unionens livsmedelslagstiftning ordet mel för det som produceras av bin av arten Apis mellifera. Madeiriska tillverkare fick därför lägga till de cana i märkningen, och även den klassiska kakan heter numera formellt bolo de mel de cana da Madeira. Regionen har dessutom infört egna skyddade märken och äkthetssigill för sirapen, kakan och de små broas-kakorna.
Vad öns bin har att hämta
Madeira är ovanligt bra biland på papperet. Något blommar året runt, höjdskillnaderna gör att blomningen förskjuts i tid mellan kust och berg, och växtligheten är varierad på ett sätt som få europeiska öar kan matcha.
- Urze — trädljung och besläktade ljungväxter, som bildar täta bestånd i höjdlägena och i kanterna av lagerskogen. Ljunghonung är den mest eftertraktade honungstypen i Portugal, mörk och kraftig.
- Eukalyptus — planterad i bälten på flera håll, ger stora nektarmängder och en tydligt mörk, hartsartad honung.
- Kastanj — särskilt runt Curral das Freiras, där kastanjeträden är en hel lokal ekonomi. Ger en bitter, mörk honung.
- Citrus och frukt — nere vid kusten och i trädgårdarna, ljusare och mildare.
- Endemisk flora — ön har växter som inte finns någon annanstans, vilket vi går igenom under Madeiras endemiska växter.
Biodlingen sköts i huvudsak av små producenter med några kupor var, ofta i höjdlägen med skyddat läge. Regionens husdjursstation i Funchal driver ett eget bigård med slungrum och räknar biodlingen till de verksamheter som är viktiga för jordbrukets hållbarhet, både som pollinering och som inkomst.
Det vi inte har kunnat belägga
Vi har inte hittat officiella siffror för hur många biodlare eller kupor som finns i regionen, hur stor den årliga honungsproduktionen är, eller någon förteckning över godkända producenter. Det finns heller ingen skyddad ursprungsbeteckning för madeirisk bihonung — till skillnad från sirapen, som har en.
Det betyder inte att honungen är dålig. Det betyder att du inte kan verifiera ursprunget på samma sätt som du kan med rörsirapen, och att en burk som säljs som lokal på ett turiststråk mycket väl kan vara fastlandsvara eller importerad.
Så ökar du chansen att få lokal honung. Köp av någon som står bakom sitt eget bord på en bymarknad, inte i en souvenirbutik. Fråga var kuporna står — en producent svarar med ett bynamn på en sekund. Och titta efter en etikett med producentens namn och adress i regionen, inte bara ordet "Madeira" i en dekorativ ram.
Var du köper den
Bymarknaderna är bästa vägen in. Vi går igenom vilka som är värda en resa under marknader på Madeira. I Mercado dos Lavradores finns honung också, men den hallen har en tydlig besöksdel med besöksprissättning, och honungshyllorna där domineras av rörsirap.
Vanliga snabbköp säljer portugisisk honung från fastlandet till normalpris. Den är fullt god och betydligt billigare — det är bara inte madeirisk. Prisnivåerna i övrigt finns under matpriser på Madeira.
Vad honungen används till här
Mindre än du kanske tror. Den madeiriska matkulturen sötar med rörsirap, inte med honung: kakan, bakverken och till stor del även ponchan.
Just ponchan är värd en anmärkning, för den brukar beskrivas som gjord på "honung". I den ursprungliga fiskarversionen från Câmara de Lobos användes bihonung, och det gör en del ställen fortfarande. Många använder i dag sockerrörssirap eller sockerlag i stället. Skillnaden märks: bihonung ger en rundare och lite blommigare drink, sirapen en mörkare och beskare. Fråga vad huset använder om det spelar roll för dig — de flesta bartenders svarar gärna.
I övrigt möter du honungen mest på frukostbordet, till requeijão och färskost, och i te. En sked i en galão är ovanligt — se kaffe och kaféer för hur man faktiskt dricker kaffe här.
Vanliga frågor
Är bolo de mel gjord på honung?
Nej. Trots namnet är den gjord på sockerrörssirap, vilket också är skälet till att den formellt heter bolo de mel de cana. Den innehåller normalt ingen bihonung alls. Mer om kakan och de andra bakverken finns under bolo de mel och madeiriska bakverk.
Kan jag ta med honung hem till Sverige?
Ja, honung från ett annat EU-land får du föra in fritt för eget bruk. Glasburken ska ligga i incheckat bagage, och den bör packas i något som tål tryck. Vad som gäller i övrigt går vi igenom under tullregler och vad du får ta med hem.
Finns det biodlingar man kan besöka?
Regionens husdjursstation har ett bigård och tar emot besök, och enstaka gårdar i inlandet visar sin verksamhet. Något etablerat, allmänt tillgängligt besöksmål av det slag som finns för vin och sockerrör har vi däremot inte hittat. Kontrollera i förväg — det här är småskaliga verksamheter utan fasta öppettider.
Varför är den lokala honungen så dyr?
Volymerna är små, terrängen gör transporterna dyra, och det finns ingen storskalig produktion som pressar priset. Räkna med att betala mer än för fastlandshonung i affären. Vill du ha något ätbart att ta med hem som är garanterat madeiriskt är rörsirapen både billigare och bättre dokumenterad.