Mercado dos Lavradores är Funchals saluhall: fisk, frukt, blommor och kryddor under ett tak, öppnat 1940 och fortfarande i drift som riktig marknad. Det är också platsen där flest svenskar blir lurade på Madeira, och den delen står längst ner i den här artikeln — läs den innan du går upp på övervåningen.
Hallen ligger i den östra änden av centrum, på Rua Brigadeiro Oudinot, precis ovanför Zona Velha. Den är gratis att gå in i, tar tjugo minuter att gå igenom och en timme om du handlar. Öppettiderna enligt Funchals kommun är måndag till fredag 07–19 och lördag 07–14; söndagar och helgdagar är det stängt.
Byggnaden
Saluhallen invigdes den 24 november 1940 och ritades av Edmundo Tavares. Formspråket är sin tids — rena linjer, öppen innergård i två våningar, trappor som löper runt kanterna — och det brukar beskrivas som art déco, även om kommunens egen beskrivning hellre placerar det i det portugisiska trettiotalets statsarkitektur. Skillnaden är akademisk. Det du ser är en ljusgård där du kan stå på övervåningen och titta rakt ner på fiskdiskarna.
Vid ingången sitter stora kakelpaneler från 1940 med regionala motiv. De flesta går rakt förbi dem. Stanna en halv minut — de är den enda delen av hallen som inte har förändrats sedan invigningen.
Fisken
Fiskavdelningen ligger på nedre planet i en egen sal och är den bästa anledningen att komma hit. Här ligger espada, den svarta dolkfisken, i rader: en meter lång, kolsvart, med ögon som ser ut som glaskulor och ett gap fullt av nålar. Den fångas på åtta hundra till tolv hundra meters djup utanför ön, och ögonen är stora av samma skäl som allt annat djuphavsliv har det. Det är öns signaturfisk och den serveras stekt med banan — se espada com banana.
Bredvid ligger tonfisken, som styckas i block med machete framför dig, och en blandning av mindre fisk som beror på vad som landats. Kom tidigt på morgonen om du vill se disken full. Det luktar fisk, golvet är blött, och personalen har inte tid med dig — allt det är tecken på att det fungerar som det ska.
Blommorna, kryddorna och frukten på bottenplan
I entréhallen står blomsterförsäljarna, flera av dem i den traditionella madeiriska dräkten med randig kjol och den lilla toppiga mössan. Orkidéer, strelitzia och lökar som är behandlade för export. Vill du ta med lökar hem, fråga efter växtpass — inom EU är det oftast oproblematiskt, men det är säljaren som ska kunna svara på det.
Kryddstånden säljer piri-piri, torkade örter, saffranssubstitut och färdiga blandningar i påsar med Madeira-tryck. Kvaliteten varierar kraftigt och priserna är turistpriser; en vanlig mataffär i staden säljer samma sak billigare. Vill du förstå vad du faktiskt köper har systersajten Kryddguiden genomgångar av de vanligaste.
Fruktstånden på bottenplan har prislappar. Det är hela skillnaden mot våningen ovanför.
Fruktfällan på övervåningen
Det här är den vanligaste dåliga upplevelsen i Funchal, och den har pågått i decennier. Så här går den till.
Du går upp för trappan till galleriet. Där står stånd med exotisk frukt uppradad i pyramider — anona, maracuja i flera varianter, drakfrukt, mango, tamarillo. En säljare räcker dig en tandpetare med en bit frukt. Den smakar fantastiskt. Du får en till, och en tredje. Under tiden lägger säljaren frukt i en påse medan hen pratar, och pekar på en liten skylt med ett tal som ser lågt ut — men talet gäller per hundra gram eller per styck, inte per kilo, och det står inte alltid ut vilket. Påsen väger sedan mer än du trodde. Betalar du flera sorter läggs allt på vågen samtidigt och prissätts efter den dyraste. Räkningen landar ofta på tjugo till trettio euro för en påse frukt som hade kostat en bråkdel i mataffären.
Två saker gör det svårt att stoppa i stunden: du har redan tagit emot smakproven, vilket skapar en känsla av skyldighet, och frukten ligger redan i påsen. Och den frukt du får med dig smakar sällan som provbiten.
Så undviker du det: tacka nej till smakprovet innan du tar emot det — efteråt är det för sent. Fråga alltid "quanto por quilo?" och få ett svar per kilo, inte per bit. Låt inte säljaren fylla en påse innan ni är överens om pris och mängd. Säg exakt hur många frukter du vill ha. Och ställ dig aldrig i en förhandling med en sedel redan framme i handen. Vill du bara titta: gå upp, titta, och gå ner igen utan att stanna vid ett stånd.
Det gäller övervåningens fruktstånd, inte hela hallen. Fiskdisken, blomsterförsäljarna och grönsaksstånden på bottenplan sköter sig. Kommunen och turistbyrån har fått klagomål på det här i många år utan att det har lett till någon förändring, så räkna inte med att någon annan löser det åt dig.
Vilka dagar och tider
Fredag är den livligaste dagen, då odlare från hela ön kommer in med sina varor. Lördag förmiddag är näst livligast och marknaden svämmar då ut på gatorna runt hallen, men den stänger redan klockan två. Är du ute efter stämning ska du komma en fredag; är du ute efter lugn ska du komma tidigt en tisdag eller onsdag.
Undvik sen förmiddag på en dag när flera kryssningsfartyg ligger inne. Då är galleriet fullt av folk som får smakprover, och det är precis då fruktförsäljningen är som mest påstridig. Öppettider och helgdagar på Madeira går vi igenom under öppettider och helgdagar.
Maten i hallen
Det finns caféer och några matställen i och intill hallen, och kvaliteten varierar mer än du kanske väntar dig av en saluhall. Några av dem lagar riktig madeirisk husmanskost till vettiga priser; andra lever på att de ligger där de ligger. Titta efter var lokalbefolkningen står och äter före klockan ett, och undvik ställen med bildmenyer. Vi går igenom alternativen i centrum under restauranger i Funchal.
Vill du provsmaka poncha finns det ställen i och runt hallen som säljer den. Den är starkare än den smakar.
Vanliga frågor
Är Mercado dos Lavradores värt ett besök?
Ja, för fiskdisken, byggnaden och stämningen. Nej, om du hoppas på en billig matmarknad — priserna riktar sig till besökare och du handlar bättre i en vanlig affär. Se matpriser på Madeira. Räkna med tjugo minuter till en timme och lägg det tidigt på dagen, som i vårt förslag på en dag i Funchal.
Kan jag ta med frukt hem till Sverige?
Inom EU finns inga tullhinder för frukt i handbagage, och Madeira är EU. Det praktiska problemet är annat: mogen anona och maracuja tål inte resan särskilt väl, och drakfrukten du köper på övervåningen är sällan lika god hemma som i provbiten. Vill du ta med något hållbart är bolo de mel ett bättre val.
Går det att betala med kort på marknaden?
På de flesta stånd, ja, men inte alla — och kontanter ger dig ett bättre läge när du vill sätta en gräns för vad du köper. Ha småsedlar. Mer om betalning under dricks, kort och kontanter.
Vad ska jag faktiskt köpa där?
Fisk, om du har kök. Blommor och lökar, om du ska hem inom några dagar. En liten mängd frukt från ett stånd med utsatt prislapp på bottenplan. Kryddor bara om du provat och vet vad du vill ha. Marknader i andra delar av ön, flera av dem trevligare att handla på, tar vi upp under marknader på Madeira.