Öns mitt är en annan plats än kusten. Här uppe kan det vara fem grader och tät dimma medan Funchal ligger i tjugofyra och sol, och avståndet mellan de två är en halvtimmes bilväg. Ingen bor häruppe i någon större utsträckning, men det är hit du åker för att förstå varför Madeira ser ut som den gör.
Den här sidan går igenom det centrala höglandet: dalbyn Curral das Freiras, passet vid Encumeada, platån Paul da Serra, lagerskogen vid Ribeiro Frio och topparna över 1 800 meter. Och den går igenom det du behöver veta om vädret, som inte har något med kustprognosen att göra.
Höjden är ett eget klimat
Passaden pressar fuktig luft upp mot bergsryggen från nordost. Där luften kyls bildas ett molnskikt som lägger sig på en ganska bestämd höjd. Den varierar från dag till dag, men den ligger nästan alltid lägre än de högsta topparna. Ligger du under skiktet ser du en grå himmel. Kommer du över det, står du i sol med ett vitt hav av moln under fötterna och topparna stickande upp som öar. Det är därför bilder från Pico do Arieiro ser overkliga ut. De är inte redigerade; du var bara på fel höjd.
Två konsekvenser att ta på allvar. Temperaturskillnaden mellan kust och topp kan vara femton till tjugo grader, och den kommer på en halvtimme. Och nederbörden i bergen kan nå omkring 2 800 millimeter om året, mot Funchals dryga 600. Läs vad vädret gör i höjden innan du planerar en dag häruppe, och kolla prognosen för höjden, inte för hotellet.
Ta med lager, alltid. Vindjacka, mössa och något varmt hör hemma i ryggsäcken även i juli. Folk kommer upp till Pico do Arieiro i shorts och sandaler och vänder efter tio minuter. På vintern snöar det undantagsvis på topparna, och vägen dit upp stängs då.
Curral das Freiras — byn i dalbottnen
Curral das Freiras ligger på botten av en enorm dalgryta med väggar rakt upp åt alla håll. Grytan ser vulkanisk ut men är det inte — den är urgröpt av floden Ribeira dos Socorridos. Namnet betyder nunnornas fålla, och kommer av att marken skänktes till Santa Clara-klostret i Funchal på 1490-talet. Att klostersystrarna dessutom flydde hit undan korsarer 1566 är sant, men då var namnet redan i bruk. Bilväg ner i grytan kom först långt in på 1900-talet; dessförinnan gick man.
Byn lever på kastanjer. Du får dem rostade, som soppa, i kaka och som likör, och i november håller de en egen kastanjefest. Uppe på kanten ligger Eira do Serrado med den utsikt som alla fotograferar — rakt ner i grytan. Den korta stigen från parkeringen upp till utsiktsplatsen tar en kvart och kostar ingenting.
Encumeada — där ön blir smal
Boca da Encumeada är passet på 1 007 meter mitt på ryggen, mellan Pico Ruivo i öster och Paul da Serra i väster. Härifrån ser du ner mot både nord- och sydkusten samma stund, och det är ett av de bästa ställena på ön att förstå nederbördsmekanismen på: på ena sidan ligger dimman tät i dalen, på den andra är det klart.
Under passet går tunneln som Via Expresso VE4 använder, drygt tolv kilometer från Serra de Água till São Vicente. Den gamla vägen över passet finns kvar och är fortfarande öppen — långsammare, vackrare och full av vandrare som ska på eller av levadorna som strålar ut härifrån.
Paul da Serra och Rabaçal
Paul da Serra är Madeiras största platå: omkring 24 kvadratkilometer på i genomsnitt runt 1 500 meters höjd, med Pico do Paul som högsta punkt på 1 640 meter. Det är ett landskap som inte liknar resten av ön — flackt, trädlöst, med ljung, får och vindkraftverk, och ofta insvept i moln. Kör du över det en dimmig dag ser du femtio meter framför bilen och ingenting annat.
På platåns nordkant ligger Fanal med sina uråldriga til-träd. Motivet kräver dimma. Kommer du i klarväder ser du en betesmark med gamla knotiga träd, och undrar vad alla pratar om. På sydsidan sänker sig marken ner mot Rabaçal, där Levada das 25 Fontes, Risco och Levada do Alecrim möts. Tillfartsvägen dit är smal och enkelriktad i praktiken; det går skyttelbuss från parkeringen, och flera av lederna kräver betalt tillstånd.
Ribeiro Frio och lagerskogen
Ribeiro Frio ligger på nordsidan av ryggen, på vägen mellan Funchal och Santana, mitt inne i tät laurissilva. Här finns en forellodling, ett par restauranger och startpunkterna för två vandringar med väldigt olika karaktär: den korta, platta Vereda dos Balcões ut till en balkong med utsikt mot Pico Ruivo, och den betydligt längre Levada do Furado österut. Namnet betyder kalla floden, och det stämmer — ta med tröja också en varm dag.
Topparna
Pico do Arieiro är 1 818 meter hög och den enda av de tre högsta som har bilväg ända upp. Där finns parkering, ett kafé och en militär radarkupol. Det gör den till öns lättast tillgängliga bergsupplevelse — och till den mest överfyllda vid soluppgång.
Pico Ruivo är öns högsta punkt på 1 862 meter och nås bara till fots. Den enkla vägen går från Achada do Teixeira: knappt tre kilometer på stenlagd stig, uppför men aldrig svårt. Den hårda vägen är PR1 från Pico do Arieiro, omkring sju kilometer enkel väg, tre och en halv till fem timmar, ungefär 900 höjdmeter sammanlagt och flera kolsvarta tunnlar. Pannlampa är inte valfritt. Mellan de två ligger Pico das Torres på ungefär 1 851 meter, som inte har någon markerad led alls.
Ska du bo häruppe?
Normalt inte. Det finns enstaka gårdar och quintor i Serra de Água, Jardim da Serra och Curral das Freiras, och de kan vara fina — men utbudet är tunt, kvällarna är kalla och du behöver bil till allt. De flesta gör i stället som vi rekommenderar: bor på södra kusten och kör upp. Se genomgången av var du ska bo om du ändå funderar på det.
Det som talar för en natt i bergen är soluppgången. Kör du från Funchal till Pico do Arieiro i mörker tar det runt fyrtiofem minuter på en kurvig väg, och du är sällan ensam om idén.
Vanliga frågor
Kan jag köra upp i bergen med en vanlig hyrbil?
Ja. Vägarna upp till Pico do Arieiro, Encumeada, Paul da Serra och Ribeiro Frio är asfalterade och sköts. De är däremot smala, kurviga och branta, och dimman kan komma på några minuter. Kör i dagsljus första gången, och läs på om hyrbil på Madeira — särskilt om försäkringen och vad som gäller på grusade sidovägar.
Hur vet jag om jag kommer över molnen?
Titta på molntaket från kusten och gissa höjden, eller leta upp en av öns webbkameror innan du åker. Ligger locket runt tusen meter kommer du med säkerhet över det på 1 818. Ligger det högre är risken stor att du kör upp i grått och står i grått.
Går det att se hela inlandet på en dag?
Nej, och det beror på geografin. Curral das Freiras, Encumeada, Paul da Serra och Ribeiro Frio ligger på var sitt håll om det centrala massivet och binds inte ihop av någon genväg. Räkna med minst två dagar, gärna tre om du vill vandra också.
När på året är bergen som bäst?
Sommaren ger flest klara dagar över molnlagret, medan vintern ger tydligast molnhav men också fler helt inställda dagar. Februari kan ge båda i samma vecka. Oavsett årstid är morgonen bättre än eftermiddagen — molnen byggs upp under dagen.