Caldeirão do Inferno är förlängningen bortom Caldeirão Verde, in i en trång klyfta där bergväggarna reser sig runt dig på nästan alla håll. Det är Madeiras mest avlägsna dagsvandring: omkring 18 kilometer tur och retur från Queimadas och en dryg sjutimmarsdag. Men innan du planerar den måste du veta en sak.
Sträckan bortom Caldeirão Verde var avstängd när vi kontrollerade i augusti 2026, och avstängningen beskrivs som varaktig med hänvisning till instabil mark efter ras. Samtidigt ligger den officiella ledbeskrivningen kvar med förlängningen inritad och statusen öppen. Det är inte ovanligt — ledblad uppdateras långsammare än verkligheten. Kontrollera hos IFCN samma morgon som du tänkt gå, och respektera skyltarna på plats.
Vad leden är
Officiellt räknas Caldeirão do Inferno som ändpunkt på PR9, den led som de flesta känner som Levada do Caldeirão Verde, och den förlängda delen kallas ofta PR9.1. Du går alltså samma sträcka som alla andra ut till det gröna vattenfallet, och fortsätter sedan där de vänder.
| Uppgift | Värde |
|---|---|
| Start | Parque Florestal das Queimadas, ovanför Santana |
| Sträcka | 8,7 km åt ena hållet, alltså drygt 17 km tur och retur |
| Tid | Officiellt 6,5 timmar. Räkna med sju eller mer |
| Höjd | Mellan cirka 870 och 1 020 m |
| Tunnlar | Fyra längs levadan, plus fler på förlängningen |
| Biljett | Krävs, och parkeringen vid Queimadas kostar per timme |
Siffrorna varierar med var du vänder och hur länge du står stilla i klyftan. Sju timmar är en realistisk planeringssiffra för någon som går i normal takt och äter lunch på vägen.
Så ser sträckan ut
Från Queimadas går du in i tät lagerskog längs levadan. Den första delen är den vackraste vandringen på hela nordsidan: mossa på varje sten, träd som lutar över rännan och ett par utsiktspunkter rakt ut över dalen. Det är också här det är trångt, för alla går samma stig.
Efter drygt två timmar kommer du fram till Caldeirão Verde, en grön pool under ett högt, smalt vattenfall. Här vänder de flesta. Fortsättningen mot Caldeirão do Inferno klättrar bort från levadan, uppför trappor, genom fler tunnlar och in i en allt smalare ravin. Sista biten går genom en klyfta där dagsljuset knappt når ner, och det är den som gett platsen sitt namn.
Tunnlarna och exponeringen
Fyra tunnlar ligger på levadadelen och fler på förlängningen. De är låga, blöta, obelysta och flera av dem långa nog att du inte ser ut i andra änden. En pannlampa är obligatorisk. Ta med reservbatterier — det finns ingen genväg ut om lampan dör två timmar in.
Exponeringen är av det madeiriska slaget: stigen går på en hylla i klippväggen med rännan på ena sidan och luft på den andra. På delar finns vajer, på andra finns ingenting. Efter regn faller sten, och det är just rasrisken som gjort att den övre delen stängts gång på gång.
Blir du regnvåt tidigt på dagen har du sedan sex timmar kvar i en fuktig ravin utan sol. Regnkläder och ett extra lager är inte överdrift här, ens på sommaren.
Du måste starta tidigt
Det här är den praktiska nyckeln till hela dagen. Sju timmars gångtid plus pauser plus körningen upp till Queimadas betyder att en start klockan elva sätter dig i tunnlarna i skymningen. Starta när parken öppnar.
Kör du från Funchal ska du dessutom räkna in vägen över berget till nordsidan — det är en dryg timmes körning med hyrbil och en väg där du inte vinner tid på att stressa. Bor du i Santana eller någon annanstans på nordkusten har du ett rejält försprång, och det är ett gott argument för att lägga en natt där.
Gå Caldeirão Verde först
Vi rekommenderar bestämt att du har gått den kortare leden ut till Caldeirão Verde en tidigare dag innan du ger dig på förlängningen. Skälet är inte formellt. Du får veta hur dina knän mår efter fyra timmar på smal stig, hur du reagerar i tunnlarna och hur du fungerar med fallhöjden bredvid foten — och du får den kunskapen på en sträcka där du kan vända när som helst.
Den som upptäcker på förlängningen att tunnlarna känns obehagliga har en lång väg tillbaka. Det är hela poängen med att göra i den ordningen.
Väder och stängningar
Nordsidan får betydligt mer regn än Funchal, och Queimadas ligger dessutom högt. Att det är sol vid hotellet säger ingenting om hur det ser ut i ravinen. Läs vad vädret gör i höjden och titta på prognosen för Santana, inte för sydkusten.
Leden stängs regelbundet efter kraftigt regn, och stängningarna gäller ofta bara den övre delen medan sträckan till Caldeirão Verde hålls öppen. Kontrollera status hos IFCN samma morgon, och läs vår genomgång av säkerhet på lederna om du inte gjort det.
Vanliga frågor
Går det att gå till Caldeirão do Inferno just nu?
Vid vår senaste kontroll i augusti 2026 var sträckan bortom Caldeirão Verde avstängd på grund av rasrisk, och den avstängningen har varat länge. Vandringen ut till Caldeirão Verde är däremot öppen. Eftersom statusen ändras är IFCN:s ledstatus samma morgon det enda svar som gäller — inte den här sidan och inte ett ledblad som kan vara ett år gammalt.
Vad gör jag om jag redan bokat och sträckan är stängd?
Du går ut till Caldeirão Verde i stället, vilket är en fin dag i sig, och vänder där. Hur det fungerar med bokning och eventuell återbetalning står i vår genomgång av vandringstillstånd och biljetter.
Är det farligare än PR1?
På ett annat sätt. PR1 över bergsryggen har mer höjd, mer utsatt terräng och sämre väder. Caldeirão do Inferno har längden, avskildheten och rasrisken. Det tar längre tid för hjälp att nå in i ravinen än upp på ryggen, och du har inget mobilnät att tala om.
Passar leden för barn?
Nej. Sträckan ut till Caldeirão Verde går att göra med vana barn, men sjutimmarsvarianten med mörka tunnlar och lång väg tillbaka gör vi inte med barn.
Vad gör jag i stället om leden är stängd hela veckan?
Håll dig på nordsidan. Levada do Rei börjar i samma trakt, går i tät skog utan tunnlar och utan stup, och är sällan full. Vill du ha höjd i stället för skog ligger den korta vägen upp till Pico Ruivo en halvtimme bort, och halmhusen i Santana och utsikten från öns högsta punkt går att kombinera till en hel dag.