Levada do Caldeirão Verde är PR9, leden från Queimadas ovanför Santana in till ett vattenfall som faller närmare hundra meter ner i en rund, mossgrön gryta. Vägen dit går genom fyra tunnlar huggna i berget, och de är kolsvarta. Pannlampa är inget tillval på den här leden.
Det här är för många den finaste levadavandringen på Madeira, och till skillnad från Rabaçal på västsidan känns den fortfarande som skog snarare än kö. Men den är längre än folk tror, den har smala partier med dalen rakt ner, och den stänger regelbundet efter regn.
Så tar du dig till Queimadas
Startpunkten är Parque Florestal das Queimadas, en skogspark några kilometer ovanför Santana på nordkusten. Där står ett par hus med de branta halmtaken som orten är känd för — samma byggnadstyp som halmhusen nere i Santana, fast här i sin ursprungliga funktion som skogvaktarstuga, under jättelika träd och med en damm framför.
De sista kilometrarna upp är smala, och det är den enda praktiska knuten på hela dagen. Vägen har mötesplatser, men de är ofta upptagna av felparkerade bilar, och du kommer att backa. Kör lugnt och räkna med att möta bussar. Läs gärna våra råd om att köra bil på Madeira om du inte är van vid den sortens vägar.
Parkeringen vid Queimadas är avgiftsbelagd och betalas på plats. Den fylls under förmiddagen i högsäsong, och när den är full är alternativet att parkera längre ner och gå — vilket lägger på en backe du helst vill slippa efter tretton kilometer.
Längd, tid och terräng
Räkna med omkring tretton kilometer tur och retur och fem till sex timmar från Queimadas in till Caldeirão Verde och tillbaka samma väg. Uppgifterna varierar: den officiella ledbeskrivningen anger en längre sträcka eftersom den räknar hela vägen vidare till Caldeirão do Inferno, och din egen tid beror på hur mycket du stannar och hur mycket möte det blir på de smala bitarna.
Höjdskillnaden är däremot försumbar. Leden följer vattenrännan och håller sig strax under tusen meter hela vägen — det är en lång vandring, inte en brant. Underlaget börjar som bred grusväg och blir efter hand en stenig stig med rötter, ofta våt. Den torkar aldrig riktigt upp: det droppar från bergssidan även dagar då det inte regnar.
Tunnlarna: fyra stycken, och de är mörka
Fyra tunnlar är uthuggna i berget längs leden. De är låga — du kommer att böja på huvudet, och är du lång kommer du att gå kutryggig en bit. De är blöta, med vattenpölar på golvet och droppande tak. Och de är helt utan belysning: i den längsta ser du ingenting mitt inne utan lampa.
Det betyder tre saker rent praktiskt. Du behöver en riktig pannlampa, inte en mobiltelefon som du också ska hålla i medan du balanserar. Du vill ha vattentäta skor, för du kommer att gå i vatten. Och du bör ha en huvudbonad eller åtminstone acceptera att bli blöt uppifrån.
Har någon i sällskapet klaustrofobi ska ni välja en annan led. Tunnlarna går inte att kringgå, de är trånga nog att du måste kliva åt sidan för att mötande ska komma förbi, och den längsta tar flera minuter att gå igenom. Levada do Rei ger samma sorts skog helt utan tunnlar.
Höjdrädsla: var det är exponerat
Första tredjedelen är bred och beskedlig. Längre in smalnar stigen av till en hylla som är bred nog för en person i taget, med vattenrännan på ena sidan och dalen på den andra. På de flesta av de partierna finns en vajer eller ett räcke — IFCN satte tillbaka och byggde nytt på flera sträckor efter rasen våren 2026 — men det är fortfarande en smal stig med ordentlig fallhöjd.
Är du höjdrädd är det här inte leden att pröva gränsen på. Har du däremot gått exponerade levador förut och vet att du klarar det, är PR9 hanterlig: sträckorna är korta, du har något att hålla i, och du går inte snabbt. Se också vår genomgång av säkerheten på lederna.
Framme vid grytan
Caldeirão Verde är en trång, cirkelrund klippgryta där ett smalt vattenfall faller ner i en grön damm. Väggarna är täckta av mossa och ormbunkar, det är kallt och skuggigt, och det är just den kombinationen av lagerskog, sten och rinnande vatten som ledens rykte bygger på. Vattenmängden varierar kraftigt med årstid: efter en regnperiod är fallet mäktigt, i en torr sensommar är det tunt.
Ta med matsäck. Det finns ingenting att köpa någonstans efter parkeringen, och du är många timmar från närmaste kafé. Fyll inte flaskan i levadan — det är obehandlat ytvatten.
Biljett, ledstatus och stängningar
PR9 kräver biljett bokad i förväg, med tid, och den kontrolleras. Vad det kostar och exakt hur bokningen fungerar ändras — se vår sida om vandringstillstånd och biljetter i stället för att lita på ett pris du hittar i en gammal reseguide.
Det andra du måste kontrollera är om leden över huvud taget är öppen. PR9 stängs oftare än de flesta. Under våren 2026 var den avstängd i ungefär två månader efter ras, och öppnade igen i slutet av maj sedan jord, sten och nedfallna träd röjts bort och skyddsräcken satts tillbaka. Sådant händer med jämna mellanrum, särskilt under den blöta halvan av året. Kontrollera IFCN:s ledstatus samma morgon som du ska gå, och läs på om vad vädret gör i höjden — nordsidan får betydligt mer regn än Funchal.
Vidare till Caldeirão do Inferno?
Från Caldeirão Verde fortsätter en betydligt tuffare led vidare in i berget till Caldeirão do Inferno. Den lägger flera timmar och en rejäl portion trappor på dagen, och förbindelsestycket har varit avstängt under långa perioder på grund av instabil mark. Utgå aldrig från att det går — kontrollera status innan, och ha en plan som fungerar även om du blir vänd.
Vanliga frågor
Går det att gå Caldeirão Verde utan pannlampa?
Nej. Fyra obelysta tunnlar går inte att gå på känsla, och att lysa med mobilen medan du håller balansen på ett blött, ojämnt golv är precis så dumt som det låter. En billig pannlampa med extra batterier räcker gott.
Hur jobbig är leden egentligen?
Konditionsmässigt är den lätt — nästan platt hela vägen. Det som tar på krafterna är längden och att du går koncentrerat i flera timmar. De flesta som är vana att gå en mil på plan mark klarar den. Barn som orkar långt klarar den också, men tunnlarna och de smala partierna gör att den inte passar små barn.
Vad gör jag om leden är stängd när jag kommer?
Åk inte upp utan att ha kollat — men händer det ändå, ligger du redan på norra sidan med gott om alternativ. Läs mer om att bo på norra Madeira, ta en tidig lunch i Santana med bolo do caco, och byt vandringen mot en kortare led längre österut.
Behöver jag regnkläder även när det är soligt?
Ja. Det droppar i tunnlarna och från bergssidan oavsett väder, och nordsidan får omslag snabbt. En tunn regnjacka i ryggsäcken är standard på den här leden — mer om vad som är värt att packa finns i vår nybörjarguide till vandring på Madeira.