Bergs- och kustvandringar

Vereda do Larano

Klippkantsled längs nordöstkusten med havet rakt under.

Foto: Gerda Arendt · CC BY-SA 4.0 · Wikimedia Commons · nedskalad

Vereda do Larano är den gamla gångvägen mellan Machico och Porto da Cruz, och den går där kusten är som brantast. På långa partier har du havet rakt under dig och ingenting mellan stigen och fallet. Cirka tolv kilometer enkel väg, ungefär fyra timmar, ingen avgift — men du måste lösa transporten tillbaka.

Det här är en av de leder på Madeira som få paketresenärer hittar till, och samtidigt en av de mest spektakulära. Den är också en av dem vi tydligast avråder en viss sorts vandrare från. Har du besvär med höjder ska du inte gå den. Det är inte en artighetsvarning.

Sträckan i korthet

UppgiftVärde
RiktningMachico till Porto da Cruz (går även omvänt)
LängdCirka 12 km enkel väg
TidRunt fyra timmar
StigningEn del, nästan allt samlat i första timmen
AvgiftIngen. Leden har inget PR-nummer
ExponeringHög. Långa partier utan räcke
TunnlarInga

Från Machico upp till Boca do Risco

Vandringen börjar lugnt. Från Machico följer du först en bit levada och en bygdeväg genom Maroços, med utsikt tillbaka över staden och dalen, innan stigen vänder uppåt. Uppstigningen mot passet Boca do Risco är den enda riktigt jobbiga delen av dagen — brant, i skugga av eukalyptus och tall, och den tar drygt en timme i normalt tempo.

Sedan händer något som få leder på ön kan matcha. Du kommer upp i passet, går igenom en öppning i bergskammen, och nordkusten ligger plötsligt framför dig i sin helhet: svarta klippor rakt ner i vitt bränningsvatten, ingen väg, ingen bebyggelse, bara berg och hav. Namnet betyder ungefär "riskens mun", och det är inte en modern turistpåhitt — det är vad de som gick här med varor kallade platsen.

Härifrån ser du Ponta de São Lourenço i öster och, åt andra hållet, den 590 meter höga klippkullen Penha de Águia som reser sig rakt ur havet mellan Porto da Cruz och Faial. Den kommer att ligga framför dig resten av vandringen och blir stadigt större.

Ut på klippkanten

Efter passet svänger stigen västerut och lägger sig på en hylla i klippväggen. Den är smal, ofta bara en dryg meter bred, och på flera hundra meter i sträck faller marken brant eller lodrätt ner mot havet på din högra sida. Räcken finns på enstaka ställen. På de flesta finns de inte.

Underlaget är för det mesta bra — det här har varit en färdväg i generationer och stigen är trampad och stabil. Problemet är inte att det är tekniskt svårt. Problemet är att ett felsteg får konsekvenser, och att stigen på några ställen är smalare än ett möte kräver, så att någon måste kliva åt sidan.

Vind och blött berg är den farliga kombinationen här. Nordkusten tar emot vädret först, och en byig dag pressas vinden upp längs klippväggen just där stigen går. Har det regnat mycket blir de lerpartier som korsar rännor hala, och ras förekommer. Kontrollera prognosen för norra sidan samma morgon, inte prognosen för Funchal.

Höjdrädsla, och vem leden inte passar

Vi skriver ut det rakt: har du höjdrädsla i någon påtaglig grad ska du välja en annan led. Det finns inga kortare varianter som undviker det utsatta partiet, och den som får panik halvvägs ute på hyllan har inget bra alternativ — vändningen tillbaka är lika lång som fortsättningen, och den går genom exakt samma terräng.

Samma sak gäller små barn. Det här är inte en led att ta med barn ut på, oavsett hur vana de är; se vad vi rekommenderar med barn i stället. Vill du ha nordkustens dramatik utan kanten finns mildare alternativ i listan över de lättaste lederna.

Vad som däremot inte krävs är någon särskild teknik eller klätterförmåga. Är du van vid utsatta stigar och har fötterna i ordning är det här en behaglig dag i god terräng.

Hur du tar dig tillbaka

Leden är en enkelvandring och slutar långt från där du började. Det finns tre vettiga lösningar, och du ska ha bestämt dig innan du går ut.

Ett fjärde alternativ är att gå från Porto da Cruz till Boca do Risco och tillbaka samma väg. Då får du det bästa utsiktspartiet, slipper den långa uppstigningen från Machico och behöver ingen transport alls. Det tar ungefär halva tiden.

Praktiskt och när du ska gå

Ta med mer vatten än du tror. Delar av leden ligger i sol hela dagen och det finns ingen påfyllning mellan orterna. Skor med grepp är inte förhandlingsbart på en stig av det här slaget — se utrustningslistan och vår genomgång av säkerhet på lederna. Vindjacka året runt.

Bästa tiden är vår och tidig höst, när sikten är god och det inte är för varmt i uppstigningen. Vintern fungerar också, men då stängs leden oftare efter regn och ras. På sommaren är den fullt möjlig om du startar tidigt.

Kommer du fram till Porto da Cruz belönas du med en ort som fortfarande känns som ett arbetande samhälle snarare än en kuliss: en svart stenstrand med surfare i vattnet, ett gammalt sockerrörsbruk mitt i byn och några kaféer där du kan sitta ner med benen värkande. Läs om surfing på nordkusten och om resten av norra kusten.

Vanliga frågor

Krävs biljett för Vereda do Larano?

Nej. Leden ingår inte i det avgiftsbelagda systemet, eftersom den saknar PR-nummer. Du kan gå den utan att boka någonting. Vilka leder som däremot kräver betald biljett står i vår guide till vandringstillstånd och biljetter, och listan ändras.

Hur svår är Vereda do Larano egentligen?

Fysiskt är den medelsvår: cirka tolv kilometer och en ordentlig uppstigning i början, men resten går nästan plant. Det som avgör om leden passar dig är inte konditionen utan hur du reagerar på exponering. Klarar du att gå på en meterbred stig med hundra meters fall bredvid dig i en halvtimme i sträck är den lätt. Gör du inte det är den omöjlig.

Går det att gå leden åt andra hållet?

Ja, och många föredrar det. Från Porto da Cruz börjar du direkt på den fina delen och sparar den branta nedstigningen till slutet. Nackdelen är att du får solen i ögonen på eftermiddagen och att bussförbindelserna från Machico tillbaka till Funchal normalt är bättre än de från Porto da Cruz.

Kan man kombinera leden med Caniçal?

Det går att vika av österut från Boca do Risco och komma ner mot Caniçal i stället, via den gamla vägen genom tunneln. Det är en kortare dag och ett bra alternativ om du redan har bil parkerad i öster, men du missar hela klipphyllan västerut — som är hela poängen med den här vandringen.