Fonte da Areia ligger på Porto Santos nordkust och är öns märkligaste plats: en vägg av gulvit sandsten som vind och salt har eroderat till ribbor, hyllor och veck. Namnet betyder sandkällan, efter vattnet som rinner fram vid klippfoten och som i generationer har haft rykte om sig att ge hälsa och långt liv. Klipporna är belagda. Ryktet är folktro.
Platsen ligger tjugofem meter från asfalterad väg, så den kräver ingenting av dig utom att du tar dig tvärs över ön. Det tar en kvart från Vila Baleira och är den enskilt bästa anledningen att lämna stranden en förmiddag.
Vad du ser
Bergarten heter kalkarenit och är hopbakad sand. Den är ljus, mjuk och skiktad, och den vittrar olika snabbt i olika lager. Resultatet är en yta som ser bearbetad ut: horisontella band, urgröpta nischer, sluttande plan där vinden har slipat bort det lösare materialet och lämnat det hårdare kvar. På avstånd läses den som en sanddyn som stelnat. På nära håll är det tydligt att det är sten.
I bergarten sitter fossil. Regionens geodiversitetsportal räknar upp skal av landlevande lungsnäckor och avtryck av rötter — alltså spår av att det som i dag är klippa en gång var mark med växtlighet på. Där finns också gamla kalkskorpor, lokalt kallade laginhas de cal. Snäckskalen syns i väggen om du står stilla en stund.
Hur klipporna blev till
Materialet är samma biogena kalksand som ligger på stranden i söder — nedbrutna skal och kalkalger, inte krossat vulkanberg. Under istiderna låg havsnivån mycket lägre, öplattformen runt Porto Santo låg torr, och vinden blåste sanden in över land där den byggde upp dyner. Dynerna cementerades så småningom till bergart. Den processen ger så kallade eolianiter, alltså vindavlagrad sandsten.
Avlagringarna vid Fonte da Areia består av fyra åtskilda enheter, med gamla markytor emellan. De äldsta lagren är runt 31 000 år gamla. Det är alltså inte en enda dyn utan flera perioder staplade på varandra, med tidsluckor emellan då det växte något här. Hela platsen är klassad som geosite av regionens geodiversitetsportal.
Varför Porto Santo ser ut som det gör. Ön är äldre och kraftigt mer nedsliten än Madeiras nordkust, som är brant, svart och ung. Det är därför grannöarna knappt liknar varandra trots att de ligger drygt fyra mil isär. Sanden, sandstenen och den låga profilen hänger ihop — och de är hela förklaringen till att den ena ön har stränder och den andra inte.
Källan, fontänen och tvättplatserna
Vattnet är anledningen till att platsen har ett namn. På en ö som torkar ut varje sommar var en källa som gav vatten året om ingen liten sak. En fontän byggdes här på 1700-talet, källan användes som badplats på 1840-talet, och den matade de gamla tvättplatserna, lavadouros, som fortfarande går att se rester av.
Dagens anläggning är beskedlig: en murad fontän, trappor ner mot klippfoten och ett par bänkar. Ingen kiosk, ingen skugga. Kom hit för klipporna, inte för servicen. Om öns vatten i övrigt står det under dricksvatten på Madeira.
Föryngringsvattnet — vad som är belagt
Traditionen säger att den som dricker ur källan blir yngre, eller åtminstone lever längre. Du kommer att höra det på ön, läsa det i broschyrer och se det på skyltar.
Vi har inte hittat något underlag för att vattnet har någon hälsoeffekt över huvud taget, och skriver därför inte att det har det. Det finns ingen publicerad analys som visar att vattnet skulle skilja sig från vanligt grundvatten i kalkrik berggrund, och ingen studie som undersökt påstådda effekter. Det som däremot är historiskt begripligt är varför just den här källan fick en särställning: den var pålitlig när allt annat sinade.
Samma sak gäller ryktet om sanden på öns sydsida, som marknadsförs för terapeutiska egenskaper. Vad forskningen faktiskt säger om det går vi igenom under sanden på Porto Santo och dess rykte — kortversionen är att traditionen är gammal och underlaget tunt.
Säkerheten — det som inte står på skylten
Håll dig ovanför kanten och på stigen. Kalkarenit är mjuk och vittrar; block lossnar och underminerade hyllor ser stabilare ut än de är. Det finns inte räcke längs hela sträckan, och det är brant ner mot havet. Nordkusten har dessutom en helt annan sjö än stranden i söder: bränning, underströmmar och inget livräddande i närheten. Bada inte här. Se också vad som gäller allmänt under säkerhet på Madeira.
Vinden är den andra saken. Nordostpassaden träffar den här kusten rakt på, och det som känns som frisk bris nere vid stranden kan vara betydligt mer här. Håll i mössan, håll barn i handen nära kanten och lägg inte ifrån dig något löst.
När ska du komma?
Sen eftermiddag. Kusten vetter mot nordväst, och lågt ljus från väster får de skiktade väggarna att träda fram med skuggor i varje veck. Mitt på dagen är samma vägg platt och vit. Efter en regnperiod är färgerna mättare och källan har mer vatten; på sensommaren kan flödet vara svagt.
En förmiddag räcker till både Fonte da Areia och Pico do Facho, och de kompletterar varandra — den ena visar dig ön underifrån, den andra ovanifrån. Vill du ha hela ringen med samtliga utsiktspunkter finns den beskriven under sevärdheter på Porto Santo.
Vanliga frågor
Hur tar jag mig till Fonte da Areia utan bil?
Cykel eller elmoped fungerar bra. Det är ett par kilometer tvärs över ön från Vila Baleira, marken är flack större delen av vägen och trafiken är närmast obefintlig — se cykla på Porto Santo. Räkna med motvind på ett av benen, för det finns inget som bromsar luften på ön. Taxi går också, och öns bilfirmor hyr ut på plats; hyrbil i regionen beskriver hur det fungerar i stort.
Går det att gå ner till vattnet?
Det finns trappor ner mot klippfoten och en liten strandremsa av grov sand och sten. Gå gärna ner och titta på klippväggen underifrån — det är därifrån skikten syns bäst. Men stanna på torra land. Sjön slår rakt in, det finns ingen skyddad vik och ingen bevakning.
Är det värt en resa om jag mest vill ligga på stranden?
Ja, en gång. Det tar en timme av semestern inklusive resan dit och tillbaka, och det är den enda platsen på ön där landskapet gör något oväntat. Vill du ha den kortaste möjliga utflykten från handduken är alternativet Ponta da Calheta i söder, som ligger vid strandens ände och passar bättre sent på dagen.
Finns det café eller restaurang där?
Räkna inte med det. Utbudet på ön utanför Vila Baleira och strandzonen är tunt, och tunnast utanför högsäsong — vi går igenom vad som håller öppet när under äta på Porto Santo. Ta med vatten, och ät före eller efter.